Home?
Det är lite konstigt att inte komma hem till Kopparringen, där jag växt upp och bott sen jag var 6 fram till jag var 20. Men det känns som det var dags, nån gång ska man ju släppa taget om barndomen också har jag hört.
Hoppas att alla ni som läser det här får en riktigt skön och bra jul, jag är tillbaka efter nyår igen!
Lulliga länsrätter?
15 av 290 kommuner gjorde nånting i folkölsfrågan förra året i fomr av förbud eller varningar. Oftast händer inget där UNF inte är inblandade. Snacka om misslyckande. Det är faktiskt dags nu, flytta folkölet till systembolaget så slipper vi en hel massa fjortis-folkölsfyllor och kan satsa resurser både från UNF och kommunerna på att skapa schyssta drogfria fritidsaktiviteter och annat som är viktigt istället!
Örjan has returned!
Tjockt!
Jag hann allafall med att plöja alla mailen idag, och har faktiskt under 50 på uppföljningslistan nu. Föutom det har jag tvättat, köpt lite julklappar, haft ett AU-möte på telefon och tränat en sväng.
Imorrn bli nog ännu värre. Jag ska hinna packa (igen..), fixa lite mer mail, träffa min mentor och köpa de sista julklapparna innan mitt tåg går från Stockholm på eftermiddagen hem till moder- och faderskapet. Ska fixa packandet nu så jag kan sova gott inatt. Men då får jag ju sluta blogga. Nu.
Tillbaka i verkligheten
Nu är jag hemma i Uppsala igen efter en lång, skön semestervecka på Azorerna. Veckan blev inte alls som jag tänkt mig. Vi hade max 5 soltimmar på hela veckan och säkert 50 regntimmar. Då är det tur att man åker med grymt sällskap att väga upp den uteblivna solen med!
Såhär har det istället sett ut under veckan när vi utforskat ön San Miguel i vår lilla hyrda Hyundai Atos som inte klarade uppförsbackar på 3:ans växel.
Sammanfattningsvis har jag haft det jäkligt fint, och inte tänkt på jobb och UNF knappt nåt på hela veckan. Imorgon ska jag kolla min mail, det blir spännande. Jag tippar 100 nya mail. Mer omfattande uppdatering om berättande om äventyret på Azorerna får det bli nån annan dag när jag inte är lika äckligt trött. Nu ska jag förlora mig i filosofins värld. Godnatt.
Härlig advent!
Att det sen toppades med trevligt folk och massa söta och härliga ungar gjorde ju inte saken sämre! Trevlig advent!
Pepp!
Det är just såna här mail som gör mig peppad på att göra just det!
Intressant läsning om blodgivning
Efter att ha skummat igenom den är jag övertygad. Att homosexuella män (för tjejer är det tydligen OK) inte får ge blod är bara dumt och trångsynt. Blodet behövs, och det är ditt sexuella leverne och inte din sexuella läggning som ska sätta ramarna för om du ska få ge blod eller inte!
Ingen blodgivning för homosexuella
Jag tycker det är skitfånigt att ens sexuella läggning ska avgöra ens möjligheter att ge blod. Smittorisken är inte större bland homosexuella än heterosexuella längre, och jag skulle hellre ta emot blod från en homosexuell man som lever i ett stadigt förhållande sen 10 år än en singelkille/tjej som har nya partners en gång i halvåret. (Hur är det med homosexuella tjejer förresten, får de ge?)
Jag kan förstå att man införde de här restriktionerna i den allmänna HIV/Aids-skräcken på 80-talet, men känns inte det jävligt förgånget nu?
Bra kassör!
Nu är jag uppe och käkar en macka, sen ska det bakas julgodis med föreningen. Känns lagom efter en småstressig vecka.
Maxat på Max!
Det är lätt att påverka EU!
Igår så satt jag på eftermiddagen och plitade ihop ett mail till våra 19 svenska EU-parlamentariker, och uppmanade dem att rösta för ett förslag om att förbjuda alkoholreklam på TV innan klockan 21 på kvällen, eftersom det då är mest familjer och barn som tittar på TV. Om ni vill veta mer kan ni kolla in på hemsidan http://www.notbefore9.eu som gjorts för att tillhandahålla fakta i den här frågan.
Det som var häftigt var att inom en timme efter att jag mailat så hade 5 parlamentariker svarat på mitt mail, och en ringt upp mig för att diskutera frågan! När jag slog på datorn imorse hade jag fått svar av 4 parlamentariker till. Och så säger folk att man inte kan kommunicera eller påverka EU. Det går ju!
Dagens tjuvlyssnat.se
(En kille ~25 tittar på förlovningsringar med en manlig säljare.)
Killen: Jag skulle vilja ha två likadana såna här ringar.
Säljaren: Jo, men tanken är att mannen ska ha en sån ring och hon den mindre ringen.
Killen: Jo, men nu är det ju så att hon heter Jonas...
(citerat från www.tjuvlyssnat.se)
Ny vana?
Jag har alltid varit morgonpigg, i hela mitt liv. Fram till den dagen jag började studera på högskolan. Av någon outgrundlig anledning så sköts den där tiden "då det är vettigt att gå upp" bara längre och längre fram ju längre jag pluggade. När 7 var en normal tid när jag jobbade så var 9-10 inte alls konstigt att gå upp en vardag när jag pluggat ett tag.
Det där har hängt i sen jag blev ordförande, så om jag inte är uppe 5 för att flänga till tåg och plan så sover jag rätt ofta fram till 9-10. Jag sover ju inte så särskilt många fler timmar, eftersom jag håller igång till 2 om nätterna istället, men dygnsrytmen blir ju lite sned.
Men så idag vaknade jag självmant 6.45, pigg som en lärka och kunde inte somna om trots att jag försökte. Så då gick jag upp och nu sitter jag här med en tallrik gröt och har redan svarat på dagens fem första mail. Känns lite konstigt, men rätt bra! Det kanske borde bli en ny vana det här?
Däremot så kanske min vana att äta på Max bör övervägas. 3 besök på 36 timmar kanske inte är den ultimata kosthållningen?
Väntan på vörten
Men nu är äntligen väntan över, vörtbrödet har anlänt!
Denna kulinariska fullträff till bröd har nu inhandlats i rikliga mängder ihop med en rejäl burk rödbetssallad. Nu börjar det närma sig julkänsla!
Semester at last!
Den här månaden känns som den har potential att bli den bästa på väldigt, väldigt länge. En toppenhelg i Bryssel, utlandsresa med två av de bästa, lång julledighet med familjen och ett nyårsfirande med massa sköna människor på västkusten. Me like.
Heaven and hell
Men efter en kanonbra värvardag, ett par timmars träning med Jonte som följdes upp med bubbelpool och avslutades med kvällsbuffé här på hotellet (som vi bara ger 600:- för ett dubbelrum för!) och schyssta diskussioner om både UNF och resten av livet känner jag att jag har en jäkla tur ändå!
Heaven and hell, lite så är det att vara förbundsordförande. Fast mest heaven, nästan jämt!
I Trollhättan
Idag är jag och Jonte i Trollhättan och värvar medlemmar ihop med Tia, Marica, Maja och Magnus på två skolor. Resultatet är med beröm godkänt, ungefär 30 medlemmar värvade vi på de fyra timmar vi höll på, och jag mer än tredubblade min värvningskvot i år! Skitskoj!
Det märks att det tar ett tag att "komma igång" med värvandet. När jag var ute med Kamilla och ida för ett antal veckor sen hade jag inte värvat på länge, och var redigt ringrostig. Idag är det tredje gången på rätt kort tid jag är ute och det går MYCKET bättre.
Det är nyttigt när man är ute och värvar och pratar med högstadiemänniskor, för någonstans måste man komma tillbaka till grunden i sin nykterhet då. Är man bara ute och pratar alkoholpolitik och teknikaliteter med riksdagspolitiker och MEP:ar i EU så kan man lätt tappa perspektivet. Att prata om varför man valt att vara nykter från första början, och varför man väljer att fortsätter vara det idag. Känns skönt!
Bryssels nattliv
Tyvärr så innebär det ju att folk super under hela den här tiden också, eftersom man får servera alkohol lite hur som helst. En person som vid 2-snåret stod bredvid en och dansade och hade lika kul som mig ser framåt 5 inte alls lika pigg eller glad ut längre. jag sveper en Red Bull och fortsätter dansa.
Varför häller man i sig massa alkohol som man senare på natten bara mår dåligt av, och som gör att man inte kan njuta av hela kvällen fullt ut? Och varför måste nattklubbar bara ha öppet så länge man får servera sprit?
Borde du inte bli Brysseltrainee?
Är du sugen på att få veta med och söka, då ska du kolla här!
Shit vad ballt det här är, vi kommer vara i Bryssel! Det är mäktigt.
Tätt i Bryssel
Det är lite kontrast mot de svenska symmetriska, likfärgade och ensamma husen med gräsplättar kring sig.
Är det därför vi svenska uppfattas (och är?) lite stelare och likadana? Eller är det vårt sinne som avspeglar sig i hur vi bygger?