I ödelandet utanför Övik
Jag är nyss hemkommen efter ett par dagars sejour uppe i de örnsköldsvikska skogarna, närmare bestämt i de små sammhällena Bredbyn och Norrböle som ligger utanför Mellansel som ligger utanför Örnsköldsvik i Västernorrland. Jag har varit där tillsammans med min fra och farmor och träffat farfars syskon, dvs. min gammelfaster och gammelfarbröder.
Sist jag var där var jag 1½ år gammal ungefär, och kommer med andra ord inte ihåg alls hur de såg ut eller vilka de var. Det kändes jättebra att vara där och lära känna en hittills outforskad del av släkten. Besök i farfars gamla barndomshem i Lakasjö har varvats med tårtfika och bakstugsutforskning hemma i min pappas farmors hus, älgsafari på min gammelfaster och hennes mans 300 hektar stora skog, pimplande av litervis med kokkaffe och högar med riktigt tunnbröd.
Det är intressant vilka kontraster det är. Min gammelfasters man Roland är gammal mjölkbonde, tycker det är långt att åka in till Örnsköldsvik (4 mil) och trivs bäst bakom traktorratten. Själv blev jag nervös av att det inte fanns täckning för mobitelefonen, blev förbluffad över att jag kunde imponera på de andra med att visa dem hyreslägenheter i Bredbyn på Internet och vaknade och tyckte det var konstigt att det var så tyst på morgonen.
Det var toppenskönt att få vara ledig i några dagar och samla kraft i de norrländska markerna. Tror det är skitnyttigt för mig att få de här perspektiven på tillvaron, man behöver ju faktiskt inte vara tillgänglig hela tiden, och alla lever inte på språng ständigt. Jag kommer att plocka med mig det norrländska lugnet hos familjen däruppe i min vardag framöver hoppas jag.
Idag tog mig snabbt tillbaka i gamla hjulspår å andra sidan. Tog nattåget ner från Mellansel till Stockholm inatt, ägnade förmiddagen åt ett möte om kampanjsamlingen med Kajsa och Lars, åkte därefter ut och snackade med både Leo och Oskar och kikade in deras lilla lägenhet. Kändes bra. Nu är jag hemma igen och sitter och röjer mail, ligger lite efter i posthögen. Nästa vecka bär det av mot EGTYF! Fast såklart med det norrländska lugnet i bakhuvudet.