Me, myself and UNF

Ensam i matsalen sitter jag och kollar ut på sjön Saxen som badar i sol och mest njuter. UNF-distriktet har DS-möte som jag försöker hålla mig borta från, det är ju de som ska bestämma och driva distriktet, inte några jäkla förbundspampar som jag.

Förutom bastubadandet igår så var kvällsaktiviteten en femkamp mellan Junis och UNF:s distriktsstyrelser. Vi tävlade i äggkastning, tidningstornsbyggande och tårtbak. Det var skoj, om än lite kladdigt.

Jag tror under och efter tävlingen lite paralleller till mitt och Jontes senaste besök på LSU:s ordförandenätverk. Då hade vi en tjej där som pratade om konflikthantering nämligen. Lite så var det igår. Det är så himla lätt att bygga upp den här tävlings- och vi-och-dom.instinkten mellan två grupper eller individer, och det är inte svårt att få det att urarta. Vi övervägde t.ex. att offra hela vår tårta genom att kasta den på det andra laget igår. På samma sätt var det på ordförandenätverket, när vi i en övning tävlade om alla rummets stolar och närmast brottades med varandra för att få tag på dem, sex ordföranden för några av Sveriges största opolitiska ungdomsförbund. Galet!

Spännande igår var dock att mitt i femkampen så fick vi en tävling/övning där de båda lagen skulle jobba tillsammans, och med en gång blev vi en grupp som peppade varandra. Det svänger snabbt.

Det jag nog vill få fram med det här är att jag tycker det var bra att Liza och Daniel lade in den där samarbetsövningen, jag hade gärna haft fler såna. Det är inte så konstigt att det är krig och konflikter på så många platser, och det är viktigt att bli medveten om hur man fungerar både själv och i grupp för att kunna ta ett steg tillbaka och tänka till en extra gång innan man börjar slåss.