RSS är fantastiskt!

När Larsen var här förra helgen så hjälpte han mig att fixa hem IE 7.0, med RSS-stöd i.

Det är ju helt fantastiskt det här med RSS, kommer säkert spara en halvtimmes irriterat klickande på bloggar som aldrig uppdateras varje dag. Nu läser jag bara bloggar där det hänt nåt nytt. Grymt!

Tackskaruha Lars!

Vi vinner verkligen!

Idag så kom Generaladvokatens yttrande i Rosengren-målet, som sa att det inte är några som helst problem för Sverige att ha ett förbud mot internethandel. Skönt. Speciellt med tanke på att ett åkeriföretag aldrig kommer fixa att hålla åldersgränserna.

Om inte ens ICA och Konsum kan kolla leg när de ska sälja folköl, hur ska då transportföretagen kunna göra det när kör ut vodka? Nej, dagens yttrande känns som det enda logiska. Ännu en seger för folkhälsan!

Känns jäkligt peppande att EU som helhet är på väg åt rätt håll när det gäller både alkoholkonsumtion och alkoholpolitik. Alkoholstrategin, sänkta promillegränser och höjda åldersgränser är alla bra indikatorer på det. Nu gäller det bara att Sverige vågar stå fast och upp för en ansvarsfull, solidarisk och restriktiv alkoholpolitik, som sätter människan före marknaden. Hoppas Maria Larsson och resten av regeringen vågar, jag hoppas det!

Brysselbaluns

Nu är jag på plats i Bryssel och sitter på NBV:s kontor och korrar pressmeddelanden och skickar debattartiklar. Jag är nere med ett gäng UNF:are och utforskar EU-systemet, äter musslor, ser vår käre Sven-Olov Carlsson ta över talarstolen efter en kommisionär och jagar parlamentariker i EU-parlamentets oändliga antal ingångar...

Ni håller väl förresten ögonen öppna imorrn? Då kommer domen i Rosengren-målet som jag var och lyssnade på dragningen av i Luxemburg för ett tag sen. Det ska bli spännande!

Bloggstatistik

Ska man räkna unika besökare eller antal sidvisningar? För det skiljer rätt mkt mellan de båda i min statistik. Igår sprängde jag 40 000-gränsen för antal sidvisningar, shit vad galet egentligen.

Stryka skjortor..

Det är rätt schysst att klä sig i skjorta mellan varven tycker jag, och ska man till EU:s huvudstad och se representabel ut så gäller det ju att spela enligt spelreglerna där. Då är det skjorta och kavaj som gäller.

Och jag är inte den som är den, om det inte hade varit för att de djävulska skjortorna blir så skrynkliga! Jag är apkass på att stryka skjortor, varför fick man inte öva på det på hemkunskapen? Eller så borde det vara en medfödd kunskap hos alla människor.

Min backupplan är att bli snuskigt rik och köpa skjortstrykning av nån. Eller gå en strykkurs. Det kanske vore nåt för NBV? "Skjortstrykning för spolingar"?

Mailen minskar!

Det mörks att halva kansliet och de flesta konsulenter är på Teneriffa på utbildning den här veckan. mailskörden har varit hälften mot vanligt, och för första gången den här höstan har jag nu lyckats pressa ner de uppföljningsflaggade mailen under 30-strecket! Way to go Robert!

PoP-möte

Dagen började alldeles för tidigt, redan 7 klev jag och min nattgäst Lars upp för att ta oss till kansliet. Två tallrikar gröt, en svinkall tågresa och en 7-11-shoppingrunda senare var vi på plats med saffransbullar och bananer.

Mötet flöt på bra och vi har delat upp lite äskningar och bollat lite publictetsidéer. Det kändes bra. Vi ska kaxa till oss lite, och det tror jag vi behöver. Lite mer jävlar anamma och lite mer örfilar mot bryggarfulingarna.

Efter en schysst lunch på nåt vietnamesiskt hak så är jag hemma igen med Lars i soffan. Kvällen ska nog ägnas åt tvätt och film. Känns nice.

Det var ju det här med teknik..

De som känner mig vet att det här med tekniska prylar och mig inte alltdi funkar sådär überbra ihop. Sanningen är snarare att det oftast går åt helvete. Funkar grejerna överhuvudtaget så brukar det oftast innebära att nåt annat pajar, de bara funkar till hälften eller väljer att lägga av eller gå sönder vid de mest olämpliga tillfällen. Kort sagt - Teknik hatar mig.

Det senaste anfallet från teknikfronten kommer från vår nygamla diskmaskin Ruben som brorsan och jag adopterade efter att den stått bortglömd i Farmors källare i flera år. Efter lite krångel med krananslutningar och efter en lång cykeltur till boländerna så verkade det ändå funka, och jag var otroligt nöjd över mitt tekniska sinne.

Men nu kommer motdraget från tekniken. Inte nog med att maskinjävlen har knäckt kranen på blandaren så det läcker vatten när man spolar vatten på ställen på kranen där det inte ska läcka. Nu har den dessutom spräckt två av våra kaffeglas. Kaffeglasen vari hela lägenhetens bränsle konsumeras dagligen.

Av tidigare 8 glas så finns nu bara 4 kvar (2 har fallit bort tidigare i diverse diskolyckor). Det innebär att man nu måste diska så gott som varje gång det sa drickas kaffe. Blä.

Som följd av det här önskar jag mig därför, med tanke på att det bara är en månad kvar till jul, nya fina kaffekoppar i julklapp. Höganäs är finfint, Bodums kaffeglas (som de har på Barista) vore nästan ännu bättre.

Sen vill jag ha fred på jorden, en ny kaffekvarn och en jättelik slägga som jag kan krossa elaka tekinska prylar när de inte funkar också. Tack tomten!

Hemlängtan

Den drabbar mig inte så ofta, men idag är en såndär dag då jag helst av allat skulle vara hemma i Motala på Kopparringen, sitta vid köksbordet och dricka en kopp kaffe med resten av familjen och ha Nellie komma och snusa en på handen.

Men så kommer det ju inte bli igen. Huset är sålt, mamma och pappa flyttar för fullt och min gamla hemnyckel jag haft sen jag var 10 är postad hem så den nya familjen kan få den. När jag kommer "hem" nästa gång så kommer det att vara till den nyinköpta gården ute i Långskogen. Känns lite otryggt och konstigt, men det är kanske det här som kallas att växa upp och gå vidare?

Hundarna, kaffet och familjen kommer jag ju få ha kvar. Köksbordet lär nog vara detsamma också. Det kommer bara stå i ett nytt kök. Det blir en spännande jul - hemma.

Dessa konferenser...

På plats i Helsingfors på konferens med Eurocare. Mycket folk, mycket mat, blaskigt kaffe och en blandad kompott av föreläsningar och seminarier. Kvalitén på dem är allt från bra till värdelöst. Minglandet är däremot bara  bra, lite nya kontakter och visitkort och en del underhållande av det nätverk jag redan hunnit bygga upp. Det känns bra!

Det enda jag undrar är varför alla fransmän pratar så usel engelska? jag har inte fattat ett dugg av någon av de franska föreläsarna än så länge den här konferensen..

Vecka i kappsäck

Om 6 timmar så ska jag gå upp och ta mig till Arlanda sådär okristligt tidigt. 06.45 gåt mitt plan till Helsingfors, där jag ska vara på konferensen Bridging the gap med Eurocare till onsdag.

Som tur är så blir jag inte själv. Andreas är redan där och har rekat ett schysst gym som vi ska förära minst ett besök!

Sen blir det direkttransport tillbaka för RS-möte på onsdag kväll, och på torsdag är det äckeltidig avfärd för att ta mig till Lidköping för att ha ett förberedande möte om URIX.

Helspäckad vecka med andra ord, så ge er till tåls om det är lite tomt här.

Ny gren för budget-FS nästa år?

Min tid som ordförande för UNF präglas inte av några lysande sportsliga resultat när det gäller innebandy, men min tid som boende på det fabulösa nyktra studenthemmet Arken präglas däremot av en ny svit av segrar i IOGT-NTO-rörelsens landsomfattande tävling Pumpen!

Enligt det preliminära resultatet så segrade Arken för andra raka året, det känns bra i en av de arrangerande föreningarnas kassörshjärta!

En bra blandning av bakgrund, ålder, geografisk spridning och utbildning gjorde att vi svarat på så gott som alla frågor redan 20.30. Det yppersta beviset för att mångfald ger vinster!

Filmkväll

Nu har jag sett filmen "Da Vinci-koden" utan att ha läst boken. Jag är inte så imponerad. Varför är folk så fascinerade över massa katoliker som slåss med varandra om massa symboler. Jag störde mig mest på alla klicheér.

Men de kluriga chiffren var bra emellanåt, och jag gillade växlingarna i vem som var god/ond. Det är skönt när man inte kan vara säker på sånt i filmer. Lite som i riktiga livet.

The world is upside down?

Som jag tidigare bloggat om så har jag ett tag nu varit på jakt efter en världskarta ur "Australien-perspektiv", där inte Europa och västvärlden är i centrum på kartan.

Idag när jag åkte hem från kansliet så hittade jag på vägen hem en kartbutik som låg alldeles intill busshållplatsen vid centralen som jag har åkt ifrån med 1:an i över 1½ år. Jag har aldrig sett stället eller reflekterat över att det legat där förrän idag när jag tänkte på kartor. Galet egentligen vad ens undermedvetna sållar bort intryck man inte har nytta av.

Hur som helst så hittade jag kartan jag letade efter, och har den nu hängande ovanför min soffa för att påminna mig om att det finns andra sätt att se på världen. På den här kartan är Sverige på Australiens plats på en vanlig karta.

Det som är smått störande är att det på kartan står "upside down world map". Det är ju sant ur någon form av standardmåttstanke, men ändå lite irriterande. Det är ju egentligen inte uppochner, utan bara på ett annat sätt än det gamla vanliga.

En mening som betyder allt

i helgen fick jag förutom min och de andra förbundens styrelser även lyckan att träffa lite andra mäniskor, som valberedningen, Ivar och lite folk som var på det internationella seminariet på lördagen.

På lördagskvällen fick jag sen min största energiboost i höst. När vi hade käkat kom en person fram till mig och sa "Tack för att du gör ett sånt bra jobb, jag är jättenöjd med dig!". Den goa, varma känslan som det gav i magen peppade upp mig mer än nåt annat gjort på väldigt länge. Tack J!

Tänk vad en enda liten mening kan göra skillnad!

Snabbaste Budget-FS!

I helgen har jag varit med om mitt snabbaste budget-FS sen jag blev vald för 4 år sen! På mindre än 10 timmar effektiv mötestid lyckades vi klubba igenom en strategisk, välprioriterad och genomtänkt budget.

Jag är grymmarns nöjd. Inte bara för att styrelsen är så tydlig, bra på att debattera på en strategisk nivå och disciplinerad när vi måste. Samtidigt så kan vi spåra ur i fem minuter för att lätta upp stämningen, men sen snabbt glida tillbaka i det disciplinerade spåret igen. Världens bästa FS!

Annars så har helgen innehållit både
skratt och glädje och tårar och sorg. Erik har gjort en bra sammanfattning av den fantastiska underhållning "rörelse-idol". Jag och Anna Carlstedt stod för sågningarna och de hårda omdömena kring de olika bidragen. Roliga saker blandades med något som närmast kan beskrivas som tragikomik i vissa avseenden.  Men jag njöt nästan hela tiden! Klart fyndigast var gruppen ”Financial times” med sin omskrivna version av ”Where have all the flowers gone”! En av de roligaste var dock Wagges omedvetna(?) hip-hop-tolkning av Staffan Stalledräng. Nu väntar vi bara på en ”Totte-rap” på den kommande kongressen.


Mer tankar och iaktagelser får komma nån annan dag. Nu ska jag åter fylla min av Tollare uttänjda mage med nytt käk..

Innebandyn hotad

På väg upp igen, idag pallade jag en nästan hel dag på utbildning med det fantastiska programmet "Ung med makt" i Stockholm och lärde mig mer om mångfaldsarbete, lärorikt!

Men det är inte det som är beklämmande, det  jag fasar för är att det här långsamma tillfrisknandet hotar mitt medverkande i årets tuffaste nykterhetskamp - innebandyn på Tollare mellan UNF, Junis, NSF och IOGT-NTO.

Som
Andreas också bloggar om så är hetsen från de andra större än någonsin. Uppenbarligen och rättmätigt så ser man UNF som klara favoriter till slutsegern. Försök har gjorts att hota, muta och psyka ner min styrelse till ett nederlag, men vi är omutliga! I år finns det bara ett alternativ, och det är seger. Inga lotterimiljoner, löften om snälla förhandlingar eller gåvor i egenskap av gamla förbundsordföranden kan rubba oss från vår inslagna linje - seger!

Men nu kanske jag får sitta vid sidan och se min tappra styrelse knäcka de andra organisationerna. Det kommer ju såklart gå alldeles ypperligt utan min medverkan, men man vill ju vara delaktig!

Kanske är den här infektionen ett led i en biologisk krigsföring från lömska scouter eller skraja iggisar? Synd för dem bara att de missade att hela UNF:s förbundsstyrelse består av innebandyvirtuoser. Knäcker de mig så finns det 13 andra stenhårda innebandykämpar som kommer att ta hem pokalen dit den hör - till UNF!

Bloggborta

Jag är sjuk och tycker synd om mig själv. För att skona er från gnäll och gnat så är det bloggbreak. Jag återkommer när det pekar uppåt igen.

Hit the bottom

För en timme sen så bestämde jag mig för att jag var less på det här livet och skulle avgå i sommar. Men ett telefonsamtal senare så kändes det genast mycket bättre, och nu inser jag att ibland måste man bryta ihop för att vända igen. Nu har jag vänt, och nu är jag helt plötsligt jäkligt pepp på att ge mig ut i snökaoset och ta nattåget till Helsingborg och verbalt spöa alkoholindustrin i några dagar.

Ni har väl för övrigt sett
spritgubben.nu, UNF:s svar på spritgubben.se som alkoholindustrin gjort för att lura i Sveriges riksdag att alla ungdomar köper smuggelsprit. Vi avslöjar deras lögner!