Me, myself and UNF

I helgen har jag varit med om mitt snabbaste budget-FS sen jag blev vald för 4 år sen! På mindre än 10 timmar effektiv mötestid lyckades vi klubba igenom en strategisk, välprioriterad och genomtänkt budget.

Jag är grymmarns nöjd. Inte bara för att styrelsen är så tydlig, bra på att debattera på en strategisk nivå och disciplinerad när vi måste. Samtidigt så kan vi spåra ur i fem minuter för att lätta upp stämningen, men sen snabbt glida tillbaka i det disciplinerade spåret igen. Världens bästa FS!

Annars så har helgen innehållit både skratt och glädje och tårar och sorg. Erik har gjort en bra sammanfattning av den fantastiska underhållning "rörelse-idol". Jag och Anna Carlstedt stod för sågningarna och de hårda omdömena kring de olika bidragen. Roliga saker blandades med något som närmast kan beskrivas som tragikomik i vissa avseenden.  Men jag njöt nästan hela tiden! Klart fyndigast var gruppen ”Financial times” med sin omskrivna version av ”Where have all the flowers gone”! En av de roligaste var dock Wagges omedvetna(?) hip-hop-tolkning av Staffan Stalledräng. Nu väntar vi bara på en ”Totte-rap” på den kommande kongressen.


Mer tankar och iaktagelser får komma nån annan dag. Nu ska jag åter fylla min av Tollare uttänjda mage med nytt käk..